#5 – Sommartiden. Hej, hej, sommartiden!

2012-03-27

John Houdi och Anders Hesselbom på Awoo 2012

Ännu ett Fullmatat Radio Houdi. Denna gång lite längre än vanligt.

George Vernon Hudson (1867 – 1946) heter mannen som hittade på sommartiden, som ställer till så mycket.

John och Anders besökte Awoo 2012, spektakel för humanister och skeptiker, i Eskilstuna (se bilden) och rapporterar därifrån.

Fotbollsintresset är lågt hos Anders och John och Recensera Världen gör en pudel.

Veckan tokiga bibelord kommer från Luk 12:5 och John berättar om när han nästan ”mordhotade” kronprinsessan Victoria och daskade prins Carl Philips hand under samma eftermiddag.

John berättar också den smaklösa och ointressanta historien om ankleverfriséen från helvetet.

Påsken nalkas och Radio Houdi tar påskledigt.

Programmet är som vanligt prydligt inramat med livetweets från våra lyssnare samt bandbred från Webkom.se och stämsång av Three D.

Skriv en kommentar om avsnittet

5 kommentarer om “#5 – Sommartiden. Hej, hej, sommartiden!

  1. Får först och främst tacka för senast! Meen, jag har lite kommentarer, för en gångs skull utan att för den sakens skull försöka anstifta bråk. :)

    ”Gudsförnekare” är ett ord jag ogillar ganska kraftigt, mest på grund av att det används av troende på ett sätt som i regel likställer icke-troende med exempelvis förintelseförnekare eller klimatförnekare. Alltså att vi icke-troende tillhör den där marginaliserade skaran som helt enkelt inte begriper att gud finns. Jag brukar bemöta detta ord med frågan om huruvida vederbörande kallar sig ”tomeförnekare”, eller kanske ”enhörningsförnekare”, vilket gör termen smått absurd. Men alla kanske inte delar min aversion.

    Rörande Anders bevisbörda mot guds existens så tycker jag inte riktigt att den ligger på honom ärligt talat, jag tycker snarare att detta antagande är det enda rimligt, under rådande förhållanden. Man kan ganska enkelt resonera sig fram till detta, och det blir än tydligare om man jämför med annat som vem som helst kan hitta på.

    Om jag påstår att det finns en galax där allt är gjort av ost så kan man, utan att för den sakens skull beläggas med bevisbörda, avfärda detta som trams. Religionernas gudar kan falla på samma grepp, men det är svårare för oss att resonera så (jag har också svårt med det), för begreppen är så rotade i vår kultur. Men principiellt sett finns det lika mycket som styrker att en gudomlig existens är möjlig som att ost-galaxer kan existera.

  2. admin Mar 27, 2012

    David, håller med dig på alla punkter.

    /John

  3. Anders Hesselbom Mar 27, 2012

    Ja, tack för sist! Huruvida Gud finns eller inte, finns ingen anledning att diskutera. Det finns inga evidens. Tro beror på andra saker än evidens.

    En liten lek med tanken:

    Ditt exempel med galaxen av ost är bra. Men vad händer om en bred majoritet försanthåller galaxen? Inflytelserika personer inom den vetenskapliga sfären? Förvisso av andra orsaker än evidens, men ändå?

  4. Anders: Hur många som försanthåller detta och vilken ställning de har i samhället spelar ju ingen roll för huruvida det är varesig ett rimligt antagande eller sant. Det man kan konstatera om något är väl då att tanken kan vara attraktiv för många (förslagsvis ostälskare), men detta påverkar heller inte verkligheten.

    Precis som du säger; det finns ingenting att diskutera, ingen evidens. Därför är antagandet för existens i sig orimligt, och då anser jag inte att någon evidens mot antagandet är nödvändig.

    Vill man vara extra elak kan man ju påpeka att viss negativ evidens kan sägas existera, åtminstone gentemot de påståenden om det gudomligas natur. Detta kan ju dock förklaras rakt av med människors oförstånd om det gudomliga, och behöver inte handla om att det inte existerar. Det samma kan ju sägas om mitt exempel.

  5. JOho, i Sverige har vi två dödsbegrepp: död och mycket död. Det vet alla som sett LArs von Triers fantastiska tv-serie ”Riket”.

%d bloggare gillar detta: